Sannalicious

I dag saknar jag Johanna så det gör ont i hela kroppen.

Jag undrar också varför saker händer, varför det skiter sig och känns som pissig november fast det snart är vår och borde vara påväg till varmare breddgrader och skratt och leka tillsammans. Faktum är att alla saknar dig här, Ella började nästan gråta i går kväll när de kom hem och du inte var här.

Agnes försökte trösta: ”Men Sanna och Robin är ju hemma!”

”Men jag vill inte va med dom.”

Och det är ju inte så konstigt, hur skulle någon kunna överträffa en lekkamrat som du? Min taktik för att klara saknaden är att ha din grönrandiga kofta i alla fall, det känns lite bättre då. Så tack för det.

Allting kommer att bli bra igen, I promise you hun.