Sitter i skolan och har precis gjort klart min första animation i Flash.
Motion-veckan började igår och hittills har allt gått i rasande fart.
Har inte släppt att helgen redan är slut, det har varit så himla mysigt att vara ledig, men det gick på tok för fort. Veckorna är så jäkla späckade nu, hinner knappt med något alls!
Trivs rätt bra med det, dock, finns inte så mycket tid kvar att fundera över vad man saknar eller skulle vilja göra i stället. Är så uppfylld av allt som händer runt omkring. No space for existentiell ångest, så att säga.
I går provade jag och Robin på ashtanga yoga! Första gången för mig, kände mig väldigt nybörjare men det var fullt av snälla instruktörer som gärna slet och drog i ens höfter, rätade ut ryggen, tryckte ner nacken osv. Mina ben började darra efter att jag stått i ”hunden” typ 10 minuter, mer otränad människa får man leta efter! Trodde inte att det skulle vara så jobbigt, eller att jag skulle bli så svettig, men det lilla rummet vi var i var superuppvärmt och tjockt av rökelse/nån sorts aroma-lavendel-olja så svetten rann bokstavligt talat! Härligt! Avslappning i typ 30 minuter, det sista vi gjorde, och då för första gången letade sig tankarna på skolan in i mitt huvud igen.
(DIY-Yoga, lånat av timsamoff)
Sedan blev det en sen tiobitarsvegetarisksushi och cykeln hem genom en mörk och fuktig Hagapark.
På plats i skolan igen, lyssnar på Elliot Smith och väntar på att vimeo skall börja fungera igen så jag kan få ladda upp mina fantastiska flash-kreationer. I dag blir det After Effects för hela slanten, hoppas jag fattar mer av det när dagen är slut!
Förhoppningsvis kommer min stora lillebror upp till stan i eftermiddag, då skall jag hjälpa honom att köpa jeans. Tjoho!
Nu är den klar. Vår första men garanterat inte sista presentation är hållen på Hyper Island.
Jag tycker att det gick efter förväntningarna bra, vi fick cred för vår research och det pedagogiska upplägget och då sådant är grejer jag alltid lägger extremt stor vikt vid (trovärdighet och tydlighet/struktur) sväller hjärtat av stolthet när jag får den typen av feedback.
Känner att jag håller på att bli en sådan nörd. Det är bara teknik och webb i mitt huvud just nu. Lite design också såklart, men inte mycket mer. Tur för mig att det är sådant jag får hålla på med! Men idag när jag skrattade högt åt att någon ropar ”kringla F!” till personerna som står och svettas längst fram i klassrummet ringde en liten varningsklocka.
Hursomhelst, så ser jag det inte som att jag är insnöad, snarare tvärt om. Har inte lärt mig så mycket som under dessa två veckor de närmaste två åren, känns det som. Eller, det kanske jag har, men detta ter sig så mycket mer konkret och omvälvande. Jag får en massa input och info i skolan, kommer hem och pratar med Robin och får ännu mer, och tillslut är allt bara ett enda brus av nya idéer och tankar och jag vet inte vad.
Fullt upp alltså, men trots att det varit extremt djupa dalar denna veckan, med alla utmattningssymptom man kan tänka sig (fruktansvärda magsmärtor, ben och armar som domnar bort, gråt och panikkänslor, dåligt humör, kort stubin, koncentrationssvårigheter osv) har det varit lika många toppar. Jag känner verkligen att jag lever och det är underbart.
Dessutom har jag gjort massa annat kul också! Träffat en av mina käraste vänner t.ex, i förrgår åt vi middag på Chutney ett härligt gäng och diskuterade könsroller och i dag kom hon ut till Hyper och hälsade på. Kändes fint att få skryta lite med min skola nu när hon gör alla de där sakerna som man ”borde” göra efter studenten medan man fortfarande är ung och orädd; resa till Irland på obestämd tid t.ex.
Och så har vi fått en ny medlem i det lilla Hagaparkskollektivet, det är superkul. Nu är vi 4 pers som bor här på heltid + 4 till som kommer och går med jämna mellanrum. Ruljans, alltså.
That’s all folks – nu skall jag dricka favorit-té och titta på Heroes!
Puss!
Sparat under: Hyper Island
Det här har jag alltså kämpat med måndag + tisdag. Mycket jobb för så lite. Men det var värt. Jag har lärt mig massor. Tack till Ina som gjorde loggan!
Jag skall aldrig mer slarva med helgen. I dag är det tisdag och jag uppvisar redan alla fredagssymptom: grinigt morgon-humör, alltid nära till gråten, katastroftankar, alldeles för mycket stress som bara snurrar omkring i huvudet.
Sämst!
I dag har jag gjort min första dummy-hemsida, ett interface för vårt nya spelcommunity. Det var kul men satan så svårt och it ain’t pretty. Jag som är jättekräsen egentligen tvingas verkligen settle for less när jag skall försöka mig på att designa i Illustrator. Fan. Hatar att känna mig begränsad, att inte röra mig obehindrat i alla media.
Det är väl därför jag går i skolan, I guess.
Däremot kommer jag på en massa nya ideer hela tiden. Det är jättekul! I går spånades framtidens spel fram. Det var helt fantastiskt kul, och jag tänker minsann ta en liten del av äran. Så det så.
Här jobbar jag om dagarna.
Observera stashet av stimuli: kaffe, té och snus.
I bland har vi workshops också.
Om ni undrar vad jag gör förresten, nu när det är rekordlåg aktivitet på bloggen;
Har fått i uppgift att föra online-reflektioner över skolarbetet. Så nu blir det inte så mycket ordbajsande och personlig utfläkning här längre. Professionalitet är mitt nya ledord. Typ.
Visste ni förresten att man blir tidsblind när man jobbar framför en dator? Timmarna bara svischar förbi och man får samma effekt som när man sitter ner och super; helt plötsligt reser man sig upp och inser att man är helt trasig (läs; aspackad). Eller i mitt fall; utarbetad och hungrig.
Fascinerande, jag har alltid undrat hur det är att jobba på kontor, nu får jag uppleva det.
I dag har jag skämt bort mig själv. Det är banne mig aldrig fel!
Värsta veckan, har det varit. UGL från 830 till 22-snåret på kvällen, varje dag måndag – fredag. Har dragit mig för att skriva det här blogginlägget för jag har verkligen inte vetat vad jag skall skriva om det. Inga ord kan rymma upplevelsen, liksom. Jag rekommenderar i alla fall alla som får chansen att gå UGL att ta den, det har varit en upplevelse. Även om det varit asjobbigt stundtals, har kommit hem på kvällen och känt att det är så komplicerat att vara människa att det nästan inte är värt det. Att jag aldrig kommer att fungera socialt, att det är så mycket som kan gå fel. Men i slutändan är det ju inte så, så klart. Man måste inte ifrågasätta allt hela tiden, eller vara perfekt. Det funkar bra att bara vara ibland också.
Som i dag till exempel!
Första sovmorgonen sedan den 27 juli – det ni! Mysig frukost och sedan cykeltur till stan där jag köpte födelsedagspresent till min lilla pappa som fyller 51 i dag. Agerade moraliskt stöd tillsammans med Robin åt Rebecca som skulle fixa scenoutfits inför sin spelning i Malmö på fredag! Det blev fantastiskt fint, mer än så säger jag inte! Butiken heter Sivletto och ligger på Malmgårdsvägen på söder. Rekommenderas starkt för er som inte varit där! Även om man inte är superinne på rockabilly/50-tals-stilen så är det en fantastisk upplevelse att krypa ner i den rymliga källarlokalen och bara ta en kopp kaffe och kolla på alla roliga, finurliga, vackra saker som finns där.
Tittade in en sväng på Pet Sounds också. Jag MÅSTE börja köpa skivor igen! Höll på att dö av habegär till alla snygga/kreativa/färgsprakande konvolut. Typografi och layout är bannemig en så jäkla stor del av musikupplevelsen, hur bekvämt och lättillgängligt det än må vara med nedladdning. Skall börja avsätta minst 500 kr i månaden till att köpa album, så kan jag kanske få en presentabel skivsamling igen.
Nu är jag hemma och känner mig mätt och belåten efter kvällens middag; wok med smak av citron, ingefära och chili. Mums!
I dag var det jag som precis lika nervös och förväntansfull som när jag började första klass gick med darriga ben mot Ericssonhuset vid Telefonplan.
Första skoldagen.
Hur magiskt låter inte det?
Sjukt späckad dag, sjukt mycket intryck. Massor av information och personliga presentationer hållna av mig och mina klasskamrater. Nu skall vi lära känna varandra. Jahapp. Just nu känns det som jag känner alla och ingen, så rörigt i huvudet, det är som ene nda tjock gröt av ansikten, namn, samtal, förhoppningar och rädslor.
Jag är fortfarande rädd för att allt skall vara ett stort misstag, att jag är helt fel för detta. Men så försöker jag intala mig själv att
1: Jag litar faktiskt på personerna som leder Hyper Island, de verkar intelligenta, vettiga och vet vad de håller på med.
2: Dessa personer har i sin tur bedömt mig på alla tänkbara sätt.
3: Och i slutändan kom de fram till att jag var rätt person för Digital Media 10.
Summary: allt kommer att gå prima!
Sparat under: Hyper Island, hälsa, konsumtion, musiktips, sannas vardag | Etiketter: climate issue, dinosaur jr, icebears, laptop
Lager-personen, det har varit jag hela dagen.
Stånkat och stönat med typ tusen nya pallar med varor som skall packas upp, ställas på rätt plats osv. Dessutom allt emballage som skall tas hand om; sorteras (kartong för sig, plast/frigolit/papper för sig osv), skäras sönder (kartongerna) och stoppas i enorma sopkärl som i sin tur skall köras ner i källaren. Lagerjobb är banne mig ingen barnlek.
Men det är ganska skönt också, att slippa vara trevlig och alert gentemot kunderna hela tiden, bara kunna gå omkring i sin egen värld och lyssna på radio.
Är tusenpepp på skolan och jättejätteglad för alla snälla ord, gratulationer och lyckönskningar - Tack!!
Skall nu kolla på ny dator, har en bestämd känsla av att min gamla Acer Travelmate – som knappt klarar att köra Gimp och Inkscape på samma gång – kommer att hålla måttet under min 90 veckor på Hyper.. Samtidigt dags att förbereda sig för livet som fattig student!
Robin berättade idag att isbjörnarna håller på att svälta ihjäl på Arktis. Isbjörnar äter nämligen sälar, som i sin tur lever på krill, en sorts fisk som håller på att utrotas pga den ändrade temperaturen i ishavet. Dessutom är isen nästan helt borta nu. Han kom med det blygsamma förslaget att vi kanske skall sluta köpa frukt. Det är nämligen den största miljöboven i våran vardag, eftersom vi cyklar till jobbet, käkar vegetarisk mat osv. Förslaget möttes av bestörtning från min sida;
”VAD?! INGEN FRUKT?!” Ifrågasatte om ett liv utan frukt verkligen var värt att leva. Fick ångest.
Sen kom jag på den perfekta kompromissen. Den har två faser.
Fas 1: Bara köpa frukt från Europa.
Fas 2: Flytta till ett land som producerar så stor del som möjligt av de produkter/livsmedel som jag vill ha.. Kan inte frukten komma till mig får väl jag komma till frukten, helt enkelt. Holland är en stark kandidat; de odlar typ alla sorters frukt och grönsaker. De är väldigt liberala. De är duktiga på design. Det är nära till Spanien (den mesta frukten som inte odlas i Holland odlas i där). Dessutom verkar Amsterdam jäkligt nice. Enda minuset är att stan ligger under vatten-nivån. Känns ju varken jättetryggt eller särskilt hållbart. Vilket dilemma! Hoppas de kommer på en bra lösning på problemet inom de kommande två åren.
Har för övrigt mest lyssnat på den här mannens ljuva stämma i dag:
J Mascis, bästa snubben nu alltså!
JAG KOM IN JAG KOM IN JAG KOM IN JAG KOM IN JAG KOM IN!!!!
Två fucking dagar FÖR TIDIGT kom beskedet; ”Sanna, här kommer besked vad gäller antagning till Digital Media 10 Stockholm. Fortsatt trevlig sommar” Och så en pdf som hette ”DM_antagen_STHLM”. Så det KAN JU INTE VARA ETT MISSTAG. Eller?
Känns som jag drömmer, det är helt overkligt. Av 500 sökande (ungefär) så tillhör jag de 10 % som KOM IN. JAG KOM IN!
Jag skall plugga Digital Media på Hyper Island i Stockholm i höst! 
Och så har jag blivit gratulerad till tusen, tack finaste Robin!
