Sparat under: jag jag jag
Hej hej godkväll.
Nu är det så att jag har en ny blogg IGEN.
Fast inte helt ny, innehållet är det samma, bara en ny förpackning och lite mer engelska.
Designen är jag mest nöjd med, det är robin som hjälpt mig bygga och jag som bestämt hur det skall se ut. Det är forfarande lite att fixa till (länkar och så), men jag är så förtjust att jag inte kan hålla mig längre, så, här är den!
Sitter i skolan och har precis gjort klart min första animation i Flash.
Motion-veckan började igår och hittills har allt gått i rasande fart.
Har inte släppt att helgen redan är slut, det har varit så himla mysigt att vara ledig, men det gick på tok för fort. Veckorna är så jäkla späckade nu, hinner knappt med något alls!
Trivs rätt bra med det, dock, finns inte så mycket tid kvar att fundera över vad man saknar eller skulle vilja göra i stället. Är så uppfylld av allt som händer runt omkring. No space for existentiell ångest, så att säga.
I går provade jag och Robin på ashtanga yoga! Första gången för mig, kände mig väldigt nybörjare men det var fullt av snälla instruktörer som gärna slet och drog i ens höfter, rätade ut ryggen, tryckte ner nacken osv. Mina ben började darra efter att jag stått i ”hunden” typ 10 minuter, mer otränad människa får man leta efter! Trodde inte att det skulle vara så jobbigt, eller att jag skulle bli så svettig, men det lilla rummet vi var i var superuppvärmt och tjockt av rökelse/nån sorts aroma-lavendel-olja så svetten rann bokstavligt talat! Härligt! Avslappning i typ 30 minuter, det sista vi gjorde, och då för första gången letade sig tankarna på skolan in i mitt huvud igen.
(DIY-Yoga, lånat av timsamoff)
Sedan blev det en sen tiobitarsvegetarisksushi och cykeln hem genom en mörk och fuktig Hagapark.
På plats i skolan igen, lyssnar på Elliot Smith och väntar på att vimeo skall börja fungera igen så jag kan få ladda upp mina fantastiska flash-kreationer. I dag blir det After Effects för hela slanten, hoppas jag fattar mer av det när dagen är slut!
Förhoppningsvis kommer min stora lillebror upp till stan i eftermiddag, då skall jag hjälpa honom att köpa jeans. Tjoho!
Nu är den klar. Vår första men garanterat inte sista presentation är hållen på Hyper Island.
Jag tycker att det gick efter förväntningarna bra, vi fick cred för vår research och det pedagogiska upplägget och då sådant är grejer jag alltid lägger extremt stor vikt vid (trovärdighet och tydlighet/struktur) sväller hjärtat av stolthet när jag får den typen av feedback.
Känner att jag håller på att bli en sådan nörd. Det är bara teknik och webb i mitt huvud just nu. Lite design också såklart, men inte mycket mer. Tur för mig att det är sådant jag får hålla på med! Men idag när jag skrattade högt åt att någon ropar ”kringla F!” till personerna som står och svettas längst fram i klassrummet ringde en liten varningsklocka.
Hursomhelst, så ser jag det inte som att jag är insnöad, snarare tvärt om. Har inte lärt mig så mycket som under dessa två veckor de närmaste två åren, känns det som. Eller, det kanske jag har, men detta ter sig så mycket mer konkret och omvälvande. Jag får en massa input och info i skolan, kommer hem och pratar med Robin och får ännu mer, och tillslut är allt bara ett enda brus av nya idéer och tankar och jag vet inte vad.
Fullt upp alltså, men trots att det varit extremt djupa dalar denna veckan, med alla utmattningssymptom man kan tänka sig (fruktansvärda magsmärtor, ben och armar som domnar bort, gråt och panikkänslor, dåligt humör, kort stubin, koncentrationssvårigheter osv) har det varit lika många toppar. Jag känner verkligen att jag lever och det är underbart.
Dessutom har jag gjort massa annat kul också! Träffat en av mina käraste vänner t.ex, i förrgår åt vi middag på Chutney ett härligt gäng och diskuterade könsroller och i dag kom hon ut till Hyper och hälsade på. Kändes fint att få skryta lite med min skola nu när hon gör alla de där sakerna som man ”borde” göra efter studenten medan man fortfarande är ung och orädd; resa till Irland på obestämd tid t.ex.
Och så har vi fått en ny medlem i det lilla Hagaparkskollektivet, det är superkul. Nu är vi 4 pers som bor här på heltid + 4 till som kommer och går med jämna mellanrum. Ruljans, alltså.
That’s all folks – nu skall jag dricka favorit-té och titta på Heroes!
Puss!
Jag skall aldrig mer slarva med helgen. I dag är det tisdag och jag uppvisar redan alla fredagssymptom: grinigt morgon-humör, alltid nära till gråten, katastroftankar, alldeles för mycket stress som bara snurrar omkring i huvudet.
Sämst!
I dag har jag gjort min första dummy-hemsida, ett interface för vårt nya spelcommunity. Det var kul men satan så svårt och it ain’t pretty. Jag som är jättekräsen egentligen tvingas verkligen settle for less när jag skall försöka mig på att designa i Illustrator. Fan. Hatar att känna mig begränsad, att inte röra mig obehindrat i alla media.
Det är väl därför jag går i skolan, I guess.
Däremot kommer jag på en massa nya ideer hela tiden. Det är jättekul! I går spånades framtidens spel fram. Det var helt fantastiskt kul, och jag tänker minsann ta en liten del av äran. Så det så.
Haha, jag blir så himla glad!
Har inte nämnt mitt snusande här på bloggen eftersom jag vet att min mamma läser den hyfsat regelbundet och inte vill marnadsföra några produkter som bidrar till att försämra folkhälsan osv. Men nu outar jag mig själv; Ja, jag snusar. Kan inte rättfärdiga det på något annat sätt än att det är bättre än att röka. Jag gick från cigaretter till snus för ungefär ett halvår sedan och det har funkat jättebra. Fördelar som jag ser med snus är att det
- inte försämrar konditionen, då det inte påverkar luftvägarna.
- inte förpestar andra människors tillvaro (om jag slutar lägga använda snusar överallt, vill säga)
- inte luktar illa
- inte ger gulnade fingrar, risigt hår och allt det där.
- inte orsakar någon rökhosta
- inte påverkar mitt dagliga liv, jag behöver inte hela tiden känna mig stressad eller jobbig för att jag måste gå ut och röka.
Hursomhelst, jag har hunnit prova lite olika sorters snus; metropol, catch, nick & johnny, göteborgs rapé osv osv. Har dock hittat min självklara favorit, nämligen Gotlandssnus! Det rinner inte, smakar bra och är billigt (30 kr dosan, ungefär). Flädersmaken är bäst. Det finns dock en hake; det säljs bara på Gotland. Förr försökte jag köpa med mig några extra dosor varje gång jag var på ön, men sedan hittade jag deras webbshop. Där kan man köpa dosor i 10-pack till prima pris. Sist jag gjorde min beställning blev det dock lite fel, varefter jag inledde en mail-kontakt med en av medarbetarna på Gotlandssnus AB. SÅ himla trevliga är dem! Jag hade råkat trycka på ”beställ” två gånger, och därför lades två ordrar i stället för en. I stället för att utnyttja situationen och tjäna lite extra cash skickade de alltså ett mail till mig och frågade om jag verkligen ville köpa 2 tiopack eller om jag egentligen ville ha ett. Jag svarade, och passade även på att fråga om de inte funderade på att lansera sig på fastlandet också. Nämnde att folk alltid brukade tycka att flädersnuset var jättegott när de fick smaka.
Fick svar idag:
Hej Sanna!
Då har vi skickat 10st Fläder till dig. Den andra ordern tog jag bort. Vi håller på att expandera framförallt i Stockholm. Vi kommer in i fler och fler butiker. Tyvärr så kommer inte vi att kunna erbjuda Visa Electron förren om 6 månader. Det är en modul vi behöver köpa in och det kommer vi att göra om ca: 6 månader. Vi vill avakta och se hur våran nuvarande internet satsning utvecklar sig. Men fortsätter det i den trend som hitills har visat sig så kommer vi definitivt att skaffa den modulen.
Fortsätt att bjuda dina vänner på snus så skickar jag med någon extra dosa ibland.
Mvh Niclas
Gotlandssnus AB
Me like those guys, alltså!
Sparat under: jag jag jag
Jag har linsisar idag för första gången sedan norge! Det är värsta känslan ju, glasögonen innanför ögonlocken, huvva!
Och dampar på min lugg så nu blir det högstadie-looken. Nej-jag-har-inte-21-års-kris!!!
En riktigt fin dag på jobbet idag.
Blev övertid igår, eller, längre än jag räknat med i alla fall. Stänga butiken och sedan hem. Fastnade apatisk i soffan efter middagen – total magknip. Lyckades inte ta mig för någonting förutom att blogga och prata med mamma i telefon i någon timme.
Kände mig mest arg och upprörd och sviken och sårad och allt det där. Ensammast i världen – trodde jag.
Det roligaste var att slå på radion vid middagsbordet (för att känna mig lite mindre ensam) och få höra samma persons ljuva stämma ur högtalarna som jag arbetat tillsammans med under dagen. Vill hämed göra reklam för min fina kollega Beata:
Jag visste att flickan var begåvad, men just radiokarriären hade jag ingen aning om! En glad överraskning alltså.
I dag var en mycket trevlig arbetsdag faktiskt, trots att jag fortfarande hade ont i magen och var trött som en gnu. Började 0915 och jobbade till 1715 med bara 30 min rast. Tyckte jag var lite palligt. Dock hemskt mysigt ändå, delvis tack vare begåvade kollega nummer 2! Maja:
Haha. Gillar den tjejen skarpt.
När jag kom ut ur butiken möttes jag av en sådan tryckande värme att inga andra alterntiv fanns än att direkt när jag kommit hem med cykeln springa in och hämta badkläderna och gå ner till bryggan vid Brunnsviken. Dessvärre var bryggan upptagen av två jävligt biffiga smygnassar, som sedan blev typ tio. Skrek hemskheter åt varandra och var allmänt jobbiga, så efter en halvtimmes tålmodigt väntande gav jag upp och gick därifrån till brygga nummer två. Den var också upptagen med dessa badare verkade betydligt trevligare så jag trotsade blygheten och badade från samma brygga som dem.
Och herregud vad värt det var. Vattnet var jättevarmt med svalkande. Simmade länge under vattnet och lät det skölja bort alla tankar på jobb och stress och magont och tillkortakommanden och saknad. Kom upp som en ny människa. Gick hem och lagade en god morots/broccolisoppa med smak av apelsin, kanel och ingefära som avnjöts med radion som enda sällskap.
Nu på kvällskvisten när jag satt ute på trappan till trädgården och pratade i telefon kom helt plötsligt en räv fram! Jag upptäckte den inte förrän den var ca två meter ifrån mig. Jag pep till av häpnad och trodde den skulle fly på direkten, men den stod kvar, nosade, gick lite närmare och kollade in vad jag avr för en figur. Den var jättesmal och jag tror att den var hungrig, stackaren. Jag satt helt förstenad, vågade inte röra en fena för då trodde jag den skulle bli rädd och springa iväg. Tillslut promenerade min rävkompis bort, och jag andades ut. Har aldrig varit så nära en livs levande fri räv. Jag hoppas vi ses igen.
Kom precis hem.
Har hunnit köpa en kamera och fått en stämpel på handen i dag. Kollat på tält och tagit en tripp till Flemingsberg. Hälsade på min mormor på hennes kolonilott och blev bjuden på mat. Fint det, tur att man har mormödrar och vänner som förbarmar sig över en när man är solokvist i storstaden.
Känns som jag tvingar alla i min omgivning att sitta barnvakt åt mig just nu, misstänker att det var min kära mor som styrde upp att mormor bjöd in mig, t.ex. Kul att alla vet att jag är handikappad och inte kan ta hand om mig själv :/ Nej, så är det inte, jag KAN, det är bara så mycket roligare att ha människor omkring sig.
Efter Skarpnäcks koloniområde bar det vidare norrut, till Rebecca på Skånegatan och senare Landet för att lyssna på Would be Goods. Kul kul.
Cyklade hem och mötte ett förvirrat, ungt par mitt i parken i mörkret. De hejdade mig och frågade om vägen till bussen. Jag förstår hur vilse de måste kännt sig, mitt ute i ingenstans klockan ett på natten.
Tur att det finns infödingar.
I morgon blir det jobb och sedan förhoppningsvis Pridefestival för min del.
Nu borde jag ta och borsta tänderna, klockan är för bövelen snart två och jag måste försöka sova några timmar innan det är dags att gå upp igen, annars kommer jag kollapsa i butiken i morgon, oavsett antalet kaffekoppar.
Puss!
Mamma och jag i mitt photobooth.
I dag har jag gjort mer än vanligt. Känns som flera dagar gått sedan väckarklockan ringde i morse.
Snoozade oförskämt länge eftersom det var den andra personen i sängen som skulle upp tidigt, inte jag. Kunde inte somna om, dock, så det blev uppgång runt 9 i alla fall. Sa hejdå till Robin kl 11 och det kändes alldeles för tidigt. Cyklade till jobbet i julisolen med en stor klump i magen.
Efter slutet 1915 begav jag mig till Skånegatan för lite skönt häng med Rebecca. Gick med henne på storhandling på coop vid Gotlandsgatan. Blev avis för att hennes Coop är så mkt grymmare på köttersättning än min, på Sveavägen. Massa kul; vegetarisk ravioli, tusen sorters hummus/baba ganousch, tzay-spett, biffar m.m. Gick hem till hennes lya och drack té och pratade och lyssnade på musik.
22:30 insåg vi att det nog var läggdags, och jag cyklade hem emd Deerhof och Iron & Wine i lurarna och tyckte lite synd om mig själv som skulle hem till ett ensamt hus, men ändå lite lycka i maggropen för trots allt är livet väldigt fint just nu.
Stockholm är vackert om sommarnätterna och jag börjar skolan om två veckor och på måndag åker jag och världens bästaste Robin till Norge på semester och äventyr!
Jag skulle plättlätt kunna författa en roman om hur trött jag är på mitt jobb, hur meningsfattigt urvattnat det känns att stå och hänga ut kläder som sytts på andra sidan jordklotet bara för att trängas i en svettig butik inför kritiskt granskande blickar, rivas och slitas i, dras med in i ett provrum som är ännu svettigare och trängre, slitas upp och över huvudet, på en svettig kropp, slitas av och slängas på golvet, plockas upp av mig, knäppas och galgas och så ut i butiken igen. Cirkle of life. Runt runt runt.
Och det går runt runt i huvudet på mig också, jag går samma runda typ hundra gånger på en dag. Ut till provrummen, sanera kaoset, ut med en stång full av kläder. Knäppa knappar, snygga till, hänga ut allt på rätt plats, rakt och snyggt. ut i provrummen igen. Eller till kassan. ”Var det bra så? Hundratjugonie å femti då, dra kortet där, vill du ha en mindre påse? Nehej, det går bra, där varsågod här är ditt kvitto, ja det är öppet köp i tio dagar, tack och hej!” Och så stänger man kvart över sju och undrar hur tusan man skall orka cykla hela vägen hem. Men ändå biter man ihop och visst känns det lite lättare när dörren slår igen bakom en och man kan andas frisk luft igen. Och visst man är omgiven av folk ute på Sveavägen också, men då är jag åtminstonde civil och behöver inte vara trevlig mot någon annan, behöver inte plocka upp någon annans skit eller göra mig förtjänt av en lön. Jag är tillfälligt fri, men så sjukt trött att jag inte orkar göra något vettigare av mina lediga timmar än att trampa hem, svänga förbi Coop och köpa äpplen och kanske en liter mellanmjölk, komma hem laga mat och äta den, möjligtvis gå ner och ta ett kvällsdopp i Brunnsviken och sen däcka i soffan. Och sen måste man sova för annars orkar man inte gå upp på morgonen, sätta på sig smink och personalkläder så man ser presentabel ut i butiken och gör ett gott intryck på de potentiella kunderna.
GAAAAHHHH jag panikar snart ihop!!! Jag ledsnar på stockholm, ledsnar på reklamen, konsumtionen, trix och fix för att få folk att köpa ännu mer onödig skit. Fy fan.
En roman var det, ja. Tror ingen skulle må bra utav att läsa den. Det får räcka så här.
I morgon är jag ledig och det kommer att bli fantastiskt.
